Asparges - som potatis, men lite bättre

Asparges.

Det finns potatis och så finns det t.ex. Asparges, sparrispotatis. Min kommer från Gobbas gård i Mörskom och är inhandlades på Delikatessernas Finland. Bondmoran (månne man får säga så?) från Gobbas skröt med att Asparges är vad kockar från Michelinrestauranger väljer. Hon räknade även upp några finare restauranger i Helsingfors som köper potatis av dem. Alltid roligt höra restauranger vill köpa närproducerat och att någon producerar råvaror av hög kvalité åt dem, samt att de hittat varandra! Något annat jag fick lära mig är att potatis skall förvaras vid +3 grader, mörkt och svalt räcker inte.

Jag kokade potatisen i rikligt saltat vatten. Det kändes som om den behövde längre koktid än vanlig potatis. Asparges är fast och i mitt tycke godare till koncistensen än vanlig potatis. Som riktigt varmskiljer den sig inte så mycket i smak från en vanlig potatis, men när den väl svalnat lite så får den en djupare smak än vanlig potatis. Först kändes smaken lite som nöt, men när den väl var sval skulle jag säga den smakade kastanj. Som kall var kastanjsmaken riktigt framträdande. Det skulle säkert vara riktigt spännande göra potatissallad av den.

Egentligen gillar jag inte potatis. Fick nog med gummipotatis i skolan och armén. Runt midsommar så fröjdas jag lite åt den första riktiga nypotatisen. Asparges var för mig en lite bättre upplevelse än årets första nypotatis. Och vill jag nån gång bjuda på potatis på en middag så kan det nog vara jag anstränger mig lite extra för att få tag på Asparges.

Priset var så klart på en helt annan nivå än standardpotatis. Men om man som jag försöker äter LCHF och i vanliga fall undviker kolhydrater, så kan man ju lite lyxa till det i vardagen de få gånger man äter potatis.

Har du chansen komma över ett kilo eller så av Asparges så lönar det sig absolut att pröva. Du blir en erfarenhet rikare och möjligtvis smakar inte vanlig potatis lika gott sen mera...

Leenas gäddfärsbiffar

Fisk är inte mitt starkaste område och det är säkert 25 år sedan jag själv drog upp något. Våra pojkar har länge velat fiska själva och nu erbjöds tillfälle med en bekant. Han är en baddare på att fiska och han lovade dra upp gädda vid vår stuga. Sagt och gjort gav vi oss ut med båten förra lördagen. Först pimplade vi abborre utan framgång och sedan blev det gäddjakt.  Totalt fick vi sex gäddor på kroken, en smet, två var för små men tre stycken i klassen 1-1,5kg hamnade på vårt matbord. Jag tänkte börja med något rätt enkelt, så fiskbiffar kändes som något jag kunde klara av. Dessutom fick jag ett recept, som jag min vana trogen lite modifierat...

Gäddfärsbiff ställer upp för glamourfoto.

Aj, aj, riktigt aj, chili...

Jag var till Överby trädgårdsskolas butik igår. Ut kom jag med bl.a. en chilipaprika som egentligen inte alls var till salu. Den var lite spännande, för den var brun! Jag tog först en tugga av den och tyckte den var lite mesig. Sen en till och konstaterade det var spark i den och riktigt god smak... När jag svängde in på parkeringsplatsen på jobbet tog jag en tredje tugga. Sen var jag rätt glad vi hade mjölk på jobbet...

Halväten chili. (Som inte ligger på en disktrasa).

Den mycket hjälpsamma mannen på Överby tyckte jag skulle grodda dem. Så sagt och gjort. Jag grävde fram en blogg om chiliodling och apade efter. Hälften av fröna griddade jag och resten torkar jag och försöker grodda nästa vår.

Salade Ekenaise - Salade Niçoise med allt man haver

Hittade ett inlägg som av någon orsak inte blivit publicerat under semestern på stugan. Jag misstänker det har något att göra med att jag försökte schemalägga publiceringen. Den klockan verkar gå i nån USA-tid. Klockslaget man ställer in och klockslaget den sen visar kastar med ett antal timmar jag inte orkar räkna ut.

En sallad lätt inspirerad av Salade Niçoise, med det mesta jag hittade här på stugan. Främst försökte jag variera salladen åt det lite matigare hållet en het sommardag.

Salade Ekenaise

• isbergssallat
• tomat
• gurka
• färsk lök
• tonfisk i olja
• makrill i tomatsås
• paprika
• färsk oregano
• kokt ägg
• dill
• svarta oliver (Kalamata, med kärnor)

 
Salladsdressing:

• majonnäs (Inget light-tjafs!)
• senap
• citron
• svartpeppar
• vitlök
• olivolja

Inga mängder den här gången. Men på ett ungefär var det ett halft sallatshuvud, fyra tomater, en halv gurka (kunde ha varit mera), en burk vardera av fiskarna, en halv paprika, tre kokta ägg och massor med svarta oliver. Oreganon var för att föra tankarna till Sydeuropa och dillen för att hämta hem dem till sommarfinland.

För mig är dressingen alltid viktig för sallader. Den här gången blev den majonnäsbaserad. Jag skulle gissa på 50% majonnäs, 25% citron och sista 25% hälften och hälften olja och senap. Svartpeppar och en klyfta vitlök fint tärnad (inte krossad i vitlökspress!).

Salt, salt, enbärssalt

Mycket enklare än såhär kan det inte bli. En varm och solig dag i slutet av augusti stötte jag i misstag på en en smockfull av mogna bär medan barnen leker på stranden. Lite stickigt var det, men hem kom jag med nästan 2dl enbär.

Före ...

Krusbärspaj - det god sura!

Här kommer en paj från semestern! Jag har alltid gillat krusbär, då när de är syrliga. Övermogna blir de lätt smaklösa och söta. Gröna gillar jag normalt bättre än röda. Nu ville sig ödet som så att vi köpte 1 1/2 liter röda krusbär på torget i Hangö. En stor del åts direkt som sådana och andra  fick samsas med gröt eller müsli.

Krusbärspaj i kvällssolen.

Men den lilla bagaren i mig har länge velat baka en krusbärspaj. Det stora problemet har visat sig vara hurdan paj man skall laga? Har du något bra recept? Sylt eller saft verkar nämligen vara vad folk gör av sina krusbär. Jag inspirerades lite av det här och det här, men bakade sen ändå något ganska annorlunda enligt eget huvud.

Gissa vad jag är!

Ingen är speciellt förtjust i den, men den kan ändå vara en mångsidig ingrediens i köket... Den är även ingrediens i en dryck som förknippas (eller jag gör det) med Storbritannien, men enligt historiska källor tillverkats redan tidigare i bl.a. Holland.