Hur mat kan göra en stolt

Vi hade en riktigt dålig dag. Vi var alla trötta och hungriga efter skola och jobb. Jag bad vår pojke hjälpa till med maten, men brände propparna när han bara trilskades och käftades. Det slutade med att jag surt konstaterade han kan göra sin mat själv, jag äter gårdagens rester. En uppgiven son började sedan skrika att han inte kan göra sin mat själv. Vi kompromissade lite och sedan lagade vi mat tillsammans i god sämja. Det blev hamburgare. Till min förvåning ville han ha lök i hamburgaren, men vitlök ville han tyvärr inte alls veta av.

Ja, vi äter ibland hamburgare med rågbröd. Också gott och lite annorlunda.

Hamburgare

• 400 g malet kött av nöt
• 1 st lök
• 2 msk tomatpuré
• salt
• peppar
• tomat
• sallat
• saltgurka
• hamburgerbröd

Hacka löken fint och stek den genomskinlig på låg värme i rikligt med smör. Blanda under tiden malet kött med tomatpuré och kryddor. Blanda i den stekta löken. Stek en provbit, krydda färsen mera vid behov. Forma lite för stora biffar, de krymper vid stekning, och stek i smör. Riv salladen i lämpligt stora bitar och skiva tomaten. Ställ fram allt på bordet. Var och en kan sedan bygga sin egen hamburgare enligt smak och tycke.

Det var sedan riktigt roligt se hur stolt sonen var över vad han åstadkommit. Han brukar inte vara den som trivs speciellt bra i köket. Han var också mycket noga med att han skulle vara den första som smakade på hamburgaren.

Jag brukar inte sätta så här mycket tomatpuré i mina hamburgerbiffar, men det var riktigt gått också så här. Till min egen hamburgare blandade jag dessutom ihop majonnäs och ketchup med kryddor som en dressing, barnen brukar köra med bara ketchup. Ofta stoppar jag också in en ostskiva eller två och kanske lite knaperstekt bacon.