Potatisgratäng i småformar - Två timmars kok med rotsaker, broccolibuketter och rostbiff

Tanken slog mig som blixten från en klar himmel. När pappa och barn har olika smak så kan man tillverka potatisgratängen i små portionsskålar. Det är lite sådär som hjulet, helt självklart när man en gång kommit på det...

Potatisgratäng med rostbiff och broccoli.

Receptet är egentligen en modifikation av en "potatisgratäng" som jag lagar i stekpanna av kokt potatis... Och det blev ganska ungefärligt eftersom det mesta gick på högt...

Potatisgratäng:

• c. 750 g potatis
• 4 msk smör
• 1 msk vetemjöl
• 1/2 l grädde
• 0 - 1/2 l vatten (eller mera grädde)
• 1 klyfta vitlök
• svartpeppar
• vitpeppar
• riven ost (t.ex. gryere eller mild gräddost)
• auraost (blåmögelost)
• anisfrön
• 2-4tsk salt (till potatisvattnet)

Mängden potatis har jag lärt mig mäta upp av min mamma. Man räknar för varje person vilka potatisar de kunde tänkas äta. Jag skalade potatisen, men det går säkert bra att förkoka den med skalet på. Koka potatisen i kraftigt saltat vatten så att den ännu är lite hård inuti (c. 10-15min). Skölj i kallt vatten så att den går att skala eller skiva den direkt. Smält smöret i het panna och tillsätt vetemjölet, rör väl ner det så att det inte blir klumpar. Skiva och sätt i vitlöken och låt den avge smak en stund. Häll på grädde och se till det inte blir klumpar. Jag brukar ta i lite i taget och späda på tills konsistencen är lämplig. Fortsätt späda på med vatten när grädden är slut. Konsistensen skall troligtvis vara lösare än du tror... Låt det koka upp. Smaka av med svartpeppar och vitpeppar.

Smörj ugnsfasta formar, minst en per person. Sätt en matsked sås i bottnen, varva sedan potatisskivor och sås och avsluta med en matsked sås. Och nu kommer det fina i kråksången. Efter det första lagret potatis kan man grydda gratängen hur man vill, t.ex. med en bit ädelost, anisfrön, muskot, ... fantasin är din gräns! Överst toppar man det hela med riven ost. Det blev gruyere (som nog lillebror åt med god aptit i kuber) på de vuxnas och Oltermanni på barnens. Det lönar sig att märka ut de olika smakerna på något sätt, t.ex. med olika sorters skålar eller med tandpetare nedstuckna i kanten. Jag använde 0, 1 och 2 tandpetare per skål.

Olika smaksatta gratänger, tandpetaren anger sort.

Här kommer en kråksång till: De här håller sig fint "halvfärdiga" en timme eller så. 20 minuter innan maten är färdig kastar man in dem i en 125 grader varm ugn. 10 minuter innan servering höjer man temperaturen till c. 225 så att de får vacker färg på ytan.

Nu lagade jag lite för lite sås i förhållande till potatisen, så det blev en hel del potatis över. Kvickt skalade och delade jag lite morot och stjälken av en broccoli. Dessa kokades i saltat vatten så de nästan var mjuka. Inspirerad av ett besök på Juuri (vald till årets restaurang  2010 av nåt sällskap) stektes rotsakerna sedan i panna med smör och kummin. Fast på Juuri var de nog ugnsrostade... Nästa gång skall jag stöta kumminet i mortel så att det ger mera smak. Sedan kokade jag ännu broccolibuketter i så lite vatten att de i princip ångkokade.

Ett impulsköp i butiken i veckan var färdigt marinerad rostbiff. Den var på special och innehöll ingen smakförstärkare (E621) och väldigt lite annnat tjaffs. I med stektermometer och in i ugnen på 125 grader i två timmar ungefär. Jag tog ut den när termometern visade 58 grader. Rostbiffen blev mör och fin, men den var fruktansvärt salt. Alldeles för salt för min smak. Men nu tror jag ju att jag själv skulle kunna laga rostbiff i fortsättningen.

Fast tanken i teorin var fin med gratäng i portionsskålar så visade det sig att pojkarna i praktiken bara åt av de stekta grönsakerna. Men det är väl tanken som räknas? Fast nu fick jag ju min gratäng så som jag ville ha den!