tisdag 8 mars 2011

TopChef inspirerad - Béarnaisesås

I senaste avsnitt av finländska TopChef fick deltagarna i uppgift att tillreda var sin klassiker. Jag hade väl knappt hört om hälften av deras rätter, men inspirerad av det bestämde jag mig för att pröva på något jag aldrig tidigare gjort, men borde. Jag gjorde en béarnaisesås. Till såsen blev det baconlindad inre filé (överskattad, men det var typ nån euro skillnad till yttre filé) och klyftpotatis.
Min första och största förvåning var att vi verkar ha förvånansvärt få kokböcker med recept på béarnaisesås. Jag trodde det var något varje kock förväntades kunna. Till slut stötte jag på ett recept i en bok av SVT:s Mat Tina.
Béarnaisesås (nästan á la Mat Tina)
  • 2 små lökar
  • 2 tsk torkad dragon
  • 1/2 dl honung- och äppelvinäger
  • 3 msk vatten
  • 3 äggulor
  • 300 g  smör
  • 1/4 dl bladpersilja
  • peppar och citron
  • olja för stekning

Skala och hacka löken fint, jag tog vanlig "närproducerad" Åländsk lök istället för schalottenlök. Stek löken och dragonen i en duktig slurk olivolja. Häll på vinägern (vi hade inte vitvinsvinäger) och vattnet, låt koka ner tills det knappt återstår någon vätska. Låt lökblandningen svalna lite i en bunke som går att ställa i vattenbad. Separera under tiden äggulorna. Ställ lökblandningen i vattenbad och vispa ner äggulorna i lökblandningen. Smält smöret och se till det hålls varmt. Häll långsamt ner smöret och vispa samtidigt såsen. Vispa såsen i vattenbad tills den tjocknar. Smaka av och krydda. Jag satte i lite  peppar och citron. Sedan strödde jag i lite (1/4 dl kanske?) grovhackad bladpersilja.

Jag hade inbillat mig det för en "klassiker" finns ett dominerande sätt laga den, men det verkar finnas lika många varianter som det finns kockar märkte jag sen senare när jag Googlade recept. Förhållandena är olika, i nåt recept skulle man vispa äggulorna. En tog vitpeppar och nån annan kryddar med chili. Så jag gjorde min variant med lite citron. :-)

Potatisen skalade och klyftade jag innan jag blandade den med olja, salt och cajunnkrydda (ja, jag använde en kryddblandning). Sen in i ugnen för c. 40 minuter.

Inre filén kom färdigt i bit. Jag lindade bacon runt den och stekte den sedan i het pannan innan jag kastade in dem i ugnen för att bli 57 grader. Nästa gång steker jag nog köttet innan jag lindar det, nu rymde det onödigt mycket vätska. Jag kunde nog ha lämnat köttet lite svalare, för när jag sedan till slut kastade in det under grillelementet en gång till så blev det lite väl medium+. Vilket dock föll resten av familjen väl i smaken...

Nästa gång, ja det kommer att bli en  nästa gång, skall jag nog ha lite varmare vattenbad så att jag får en fastare sås. I något recept blev såsen nästan som en majonnäs, men riktigt så fast vill jag inte ha den...

Jag ger mig själv skolvitsordet 8 för såsen. Smaken blev som jag ville, men konsistensen blev för lös. Köttet och potatisen var säkra kort, men de var ju liksom inte egentligen del av dagens övning...

Största problemet med hela måltiden var nog tiden. Jag hade ingen uppfattning om hur länge och hur mycket tid det skulle ta mig göra såsen och hur mycket tid jag skulle ha när den väl var färdig. Nu lyckades jag faktiskt få allting klart samtidigt, totalt tog det mig väl närmare 1 1/2 timme.

Egentligen tror jag det är en ganska enkel sås att laga, bara  man övar några gånger först. Man måste nog lära sig känna igen konsistensen så att den varken blir för lös eller grynig (eller vad nu äggula gör om den blir för varm).

Såsen är mycket LCHF (den är ju i princip smaksatt smör med äggula) och av det övriga kan man byta ut potatisen mot nåt lämpligare om man är strikt.

Istället för vin blev det flaska nr. 53542 av Lapin Kulta Tuisku, en ekologisk i mitt tycke lite mörkare öl. Den var nog helt för kraftig för den här rätten. Inte var den dålig, men inte heller riktigt värd pengarna (om man inte vill återanvända flaskan, vilket man så klart bör!). Det var något mått av personlighet jag saknade, där lurade helt enkelt en smak av Lapin Kulta under allt det andra. Vilket kanske är meningen? Jag kan liksom inte placera den. Som törstsläckare duger den inte och inte skulle jag heller välja den för att njuta av en öl... Notera att den skummar mycket, så häll upp den försiktigt. Här har nån som vet betydligt mera än jag om öl skrivit om den (på finska).

2 kommentarer:

  1. Tror att det blir betydligt bättre med åländsk schalottenlök ;) Sen tycks Tina glömt körveln!
    Men receptet är ju för en bataljon - inte för dig och Frun :)

    SvaraRadera
  2. Jag skall överväga körvel nästa gång. Fast jag har minnesbilden av att jag helt på prov köpte färsk körvel i vintras, bara för att smaka. Då tyckte jag den smakade ungefär gräs...

    SvaraRadera