Bland annat fanns det en artikel om en man som försöker nolla sitt kolhydratintag. Ägg och ost äter han ibland, annars blir det ungefär kött och smör. Ok, han medger det är extremt och att det är ett experiment. Men argumentet man ofta hör är att om viktminskningen avstannar så skall man minska på kolhydratintaget. Vad jag inte kan förstå är varför man inte kan anse att kroppen nått sin "idealvikt" när viktnedgången avstannar. Det talas alltid om att alla har en individuell idealvikt som kroppen själv uppnår med LCHF, men ingen verkar någonsin riktigt komma underfund med vad den är och framför allt verkar alla villa fastställa den själv!
Nu vill jag inte påstå de har fel i LCHF-magasinet, men påstå de har absolut rätt kan jag inte heller göra. Det är egentligen ganska intressant att hela vår kost delvis är ett väldigt outforskat område. Man skulle ju tycka vi skulle känna till vad och hur vi bör äta. Det är ju ganska essentiellt!
Men för att nu lite få vatten på kvarn igen så delar jag med mig av följande två antagligen inte så nöjda pristagare: Susanna Ehdin och Annika Dahlqvist. Noteras bör dock att Dahlqvist inte fick sin utmärkelse för LCHF-kosten. Nu vill jag inte påstå VoF inte skulle ha en egen agenda, för det har de. Men om man kan läsa deras argument och skaka på huvudet åt dem så är det bättre än att nicka åt Ehdin och Dahlqvist.
Inte för att kritikerna av LCHF heller alltid är så mycket bättre. Man hör bl.a. argumentet att det är skadligt på lång sikt. Några vetenskapliga bevis för det finns knappast. Senast jag hörde en liknande argumentation var av Päivi Räsänen i debatten om homosexuella skall få adoptera, hon visste berätta att de med homosexuella föräldrar nog kan vara lyckliga ännu som unga, men sen när de blir gamla så börjar det älta att de inte vet vem deras biologiska pappa/mamma är...
Det skulle på något sätt vara så skönt om LCHF-förespråkarna slutade måla fan på väggen gällande livsmedelsindustrin och erkände vad som inte är vetenskpligt bevisad fakta och vad som är det. Visst finns det säkert i livsmedelsindustrin en jakt på kostnadsinbesparingar, men inte tror jag de med vett och vilja gör oss sjuka. De följer de regler som är fastställda (som de dock möjligtvis själva varit med och utarbetat, som i Statens näringsdelegation) och tar sist och slutligen ett ganska stort ansvar för vad de gör. Ofta har de inte ens råd låta bli!
Nog så sant Bakformen. En annan sak som jag som kock och gastronom reagerar på när det gäller Anna Dahlqvist är hur hon överhuvudtaget vågar komma med vissa påståenden som hon sedan ändå drar tillbaka just för att hon konstaterar att hon inta har bakgrundsfakta att komma med, ta tex detta:
SvaraRaderaHon medger samtidigt utan omsvep att kost med lite kolhydrater och mycket fett (LCHF), helst animaliskt, faktiskt ger bättre immunförsvar. Att det saknas vetenskapligt stöd för påståendet är inte relevant, enligt Annika Dahlqvist. Hon framhåller istället beprövad erfarenhet som stöd.
Ursäkta mig men vore jag patient hos henne tror jag nog att det ville bli avslutat i all hast. Så flummiga påståenden och tankegångar borde inte en läkare förhålla sig med. Jag är absolut ingen expert på något av dessa områden som hon är införstådd i men en sak har jag på det klara ocg de är att forskning och resultat av den forskningen äger mera sannhet en vad Anna överhuvudtaget kan prestera, doktor i all ära men kostråden borde hon kunna bevisa bättre, för mig verkar det, och nu är jag inte lite fräck, som att hon börjat se sjukligt smal ut, på gränsen till anorektisk... och den sortens människor brukar ha en viljestark tro på endast vad de själv håller på med. Men hon kan ju ha rätt också lika mycket som fel, men det betyder inte att hon skall få gå vetenskapen före och påstå en hel del.