Asparges - som potatis, men lite bättre

Asparges.

Det finns potatis och så finns det t.ex. Asparges, sparrispotatis. Min kommer från Gobbas gård i Mörskom och är inhandlades på Delikatessernas Finland. Bondmoran (månne man får säga så?) från Gobbas skröt med att Asparges är vad kockar från Michelinrestauranger väljer. Hon räknade även upp några finare restauranger i Helsingfors som köper potatis av dem. Alltid roligt höra restauranger vill köpa närproducerat och att någon producerar råvaror av hög kvalité åt dem, samt att de hittat varandra! Något annat jag fick lära mig är att potatis skall förvaras vid +3 grader, mörkt och svalt räcker inte.

Jag kokade potatisen i rikligt saltat vatten. Det kändes som om den behövde längre koktid än vanlig potatis. Asparges är fast och i mitt tycke godare till koncistensen än vanlig potatis. Som riktigt varmskiljer den sig inte så mycket i smak från en vanlig potatis, men när den väl svalnat lite så får den en djupare smak än vanlig potatis. Först kändes smaken lite som nöt, men när den väl var sval skulle jag säga den smakade kastanj. Som kall var kastanjsmaken riktigt framträdande. Det skulle säkert vara riktigt spännande göra potatissallad av den.

Egentligen gillar jag inte potatis. Fick nog med gummipotatis i skolan och armén. Runt midsommar så fröjdas jag lite åt den första riktiga nypotatisen. Asparges var för mig en lite bättre upplevelse än årets första nypotatis. Och vill jag nån gång bjuda på potatis på en middag så kan det nog vara jag anstränger mig lite extra för att få tag på Asparges.

Priset var så klart på en helt annan nivå än standardpotatis. Men om man som jag försöker äter LCHF och i vanliga fall undviker kolhydrater, så kan man ju lite lyxa till det i vardagen de få gånger man äter potatis.

Har du chansen komma över ett kilo eller så av Asparges så lönar det sig absolut att pröva. Du blir en erfarenhet rikare och möjligtvis smakar inte vanlig potatis lika gott sen mera...