Brödet var rätt hårt så det fanns ingen fara för att det skulle bli lösa riddare. Lite socker och kanel blandade jag först i mjölken, sen vända en skiva i taget i det och sen i het panna. Det visade sig för det första att det inte är så lätt att få kanel att lösa sig i mjölk, den vill främst flyta på ytan, och för det andra så bränner man rätt fort socker i en het stekpanna... Så plan B blev att först när den var i pannan strö kanel på två gånger och socker bara på den stekta övre sidan.
Sedan serverades de ute på berget med hallonsylt och hårt vispad grädde.
Riddare:
- minst en dag gammalt bröd, rätt fast, gärna med nån kiva smak
- mjölk
- socker
- kanel
- smör till stekning
Rika:
- vispgrädde
- socker
- hallonsylt
Blanda i en msk eller så socker per 2dl grädde. Vispa hårt, kom ihåg att grädden "smälter" när man sätter den på något varmt. Häll upp c. 4mm (alltså inte 3 eller 5 mm :-P) mjölk på ett fat. Värm en stekpanna het och sätt i en klick smör. Vänd en skiva i taget i mjölken så att den hinner suga i sig, men inte blir helt genomdränkt. Lägg direkt i het panna, strö på lite kanel. När brödet fått lite stekyta på undre sidan så vänder man och strör på lite kanel och socker. Lyft undan på varmt fat när skivan är vackert brun på båda sidorna. Upprepa med alla brödskivorna.
Till servering så brer man efter smak och tycke på hallonsylt och överst en klick vispgrädde.
Hast du mir gesehen? (Som min forna tyskalärare kan ha sagt). Det blev riktigt gott! Pojkarna formbarligen sög dem i sig...
Faktaruta-utan-ruta: Rika vs. Fattiga riddare (och jag som trodde rika riddare gjordes på gammal bulla...)
Hmm... Det var ju inte meningen det här skulle bli en smörgåsblogg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar